diplomering

Miljödamen ser ut som om hon just varit på ekologiskt saftkalas och hon pratar till oss som om hon aldrig haft en konversation med någon äldre än 8 år.

-Veeeet ni vad som händer om fisken får i sig gift? Vad tror ni? Tror ni den blir glad då? Någon? Neeeeeej, då blir ju fisken ledsen! Eller hur?! Va? Giftig fisk kan ju inte vara glad? Eller? Någon? Vet ni att det kan bli översvämningar i Holland förresten? Va? Va? Veeet ni det? Någon?

Jag är på miljöutbildning. Vårt företag ska bli miljöcertifierade. Man ska vara det nuförtiden. Jag antar att det innebär att vi ska kompostera kaffefilterna på kontoret. Eller nåt. Jag vet inte riktigt. Kanske hoppades jag att den här utbildningen skulle göra mig klokare. Jag bryr mig faktiskt om miljön.

Nu sitter vi här. Jag och sex andra kontorsslavar till kollegor, några förvirrade lastbilchaufförer, en lågenergilampman och två batikklädda pretto-miljökvinnor. Alla får presentera sig. Vi sitter nästan i en ring. Vi är ju liksom på plats för att rädda våra barns framtid. Det handlar ju om miljön. Det är allvar.

Miljödamen som leder det hela tror dock som sagt att vi är åtta år och aldrig har hört talas om miljöproblem. I ett ohyggligt långsamt tempo sammanfattar hon världens problem med utfiskad torsk, möjliga översvämmningar i Holland och smältande glaciärer i Himalaya. Vid sista punkten viftar ena pretto-miljökvinnan trimuferande och förklarar att det innebär att alla kineser kommer att flytta hit och då kommer minsann inte vår energi att räcka till. Utbildningsdamen nickar intresserat.

-Veeeet ni vad man kan köra bil på? Va? Va? Veeet ni det? Någon? Man kan köra bil på gaaaaaas? Va? Va? Visste ni det? Någon? Veeeet ni var gaaaasen kommer ifrån? Va? Vet ni det?

Så rullar det på. I fyra timmar med ett ynka avbrott för en ekologisk kanelbulle. Jag blir inte klokare. Jag har hört det här förr. Jag läser, tro det eller ej, faktiskt tidningar.

På slutet toppar utbildningsdamen med att misslyckas förklara varför man inte får stoppa en leksaksbåt av hårdplast i behållaren märkt med Hårdplastförpackningar. Jag kanske hade kunnat förstå. Jag ville nog bara inte.

Klockan fem får vi ett tjusigt diplom som bevis för att vi tagit del av all denna kunskap.

På hemvägen köper jag en burk färg i färgaffären. Den är oljebaserad och förmodligen full av giftiga lösningsmedel.

Men jag har i alla fall ett diplom.

Annonser

0 Responses to “diplomering”



  1. Kommentera

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s




samtidigt twittrar

senaste kommentarer

arkiv