bilnostalgi

Jag ströläser en artikel som berättar att Irans president ska sälja sin bil. Jag skiter i att Irans president ska sälja sin bil. Det är inte det mitt intresse dras till.

Det är bilen. En Peugeot 504 från 1977. Min första bil.

En vansinnigt vacker historia med svepande franska linjer och såsbrun klädsel. Min var tokgrön och gick i arv i syskonskaran. Man säljer liksom inte en sådan klenod.

Charmen bestod mycket i att karossen till stora delar bestod av rost och Plastic Padding samt att den enlighet med dåtida fransk bilbyggarkonst hade alla reglage på helt fel ställen. Den fokuserade på det viktiga och saknade airbags, intervalltorkare, fönsterhissar, nackskydd och annan skit.

Ibland hände det i och för sig att även lite mer grundläggande saker trillade av, som backspeglar och dörrhandtag. Men vad gjorde det. Det fanns silvertejp även när jag var ung.

Jag saknar henne lite.

Varför byggs det inte sådana här bilar längre!?

Annonser

0 Responses to “bilnostalgi”



  1. Kommentera

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s




samtidigt twittrar

senaste kommentarer

arkiv